två bilder från gårdagen

Tradenom av nåd

Nu tror jag att jag äntligen har funnit förklaringen till min oförmåga att studera. Jag är helt enkelt för kristen. Jag har fått så mycket undervisning om hur jag med mina prestationer varken kan lägga till eller ta bort något från den rättfärdighet jag har fått av nåd, och nu har jag ikväll kommit fram till att jag nog överfört tanken till studierna också. Blir jag tradenom är det bara av nåd. Vad kan väl jag med mina prestationer…. hm.. typiskt så är det väl först och främst prestationer som räknas den här gången. Jag är nog ett större fän (måste skrivas som det uttalas) av rättfärdighet än företagsekonomi. Insikten ledde dock till att jag skrev några sidor om ett österbottniskt företags konkurrenter i Finland och Sverige. Insåg väl att tradenomexamen nog inte kommer att bli mig given som en oförtjänt gåva, men jag kan inte påstå att den här prestationsgrejen är något som känns rätt och riktigt. Inte än i alla fall.

hahaha :D

Hittade en ny rolig serie här om dagen: The Middle.

De flesta önskar väl att de ska få i alla fall någorlunda coola barn, men det blir ju inte alltid så.. :D

Länk till imdb.

Read this!

En artikel om kvicksilver i vaccin.

Ok, NU tror jag att jag har bestämt mig.

Babybusiness

Nu snurrar en del små kläder runt i tvättmaskinen. :) Har fått babylådan från fpa så nu är det ”avgiftning” som gäller. Skruvade just upp sängen i sovrumstaket också. Har börjat inse att eftersom tiden har gått så fort hittills så kommer de sista veckorna säkert också att susa förbi. Börjar bli hög tid för att köpa barnvagn.

De här har vi fått. Bild från fpa.fi

Ikväll kommer Marie till Vasa! :)

Gammalt fenomen tar sig nya uttryck

Jag har aldrig varit speciellt bra på att uppskatta mitt omfång. Så länge jag kan minnas har jag slått höftben i dörrkarmar och armbågar i vad som helst osv. På sista tiden har fenomenet dock tagit sig ett lite nytt och inte helt oväntat uttryck. Det är förstås magen som inte helt ryms med i beräkningarna nu. Jag har väl sett det lite som min grej att kunna ta mig genom trånga passager och plötsligt går det liksom bara inte. Märkte en stor skillnad när jag i helgen skulle kryssa mellan inventarierna i lagerrummet på affären och för någon minut sedan tog magen i i dörrkarmen när jag skulle gå ut ur badrummet. Varje gång blir jag lika överraskad. Man måste tydligen tänka och leva på ett helt annat sätt om man har större omfång. Eller snarare då nya delar sticker längst ut. Med tanke på att jag fortfarande slår i mina armbågar, kan jag väl inte förvänta mig att få kontroll över var min mage börjar och slutar. Speciellt eftersom måttet inte ens är konstant. Det smartaste är kanske att försöka röra sig lite mer varsamt så man inte tar kål på det lilla livet när man springer in i olika objekt. Rörliga eller orörliga.

Borde föresten inte alla människor ha en egenkontrollplan? Hur i vida världen kan man annars veta hur man ska handla om man cyklar till skolan och kedjan plötsligt hoppar av? Och jag tycker faktiskt att det borde finnas ett register i varje stad/kommun över vid vilken temperatur var och en tar på sig mössa, långkalsonger osv. Någon ordning måste det väl ändå va!

:)

Jag säger bara ett ord

Sitter här, lyssnar på Duffy

och har en känsla av att jag har lust att göra någonting trevligt, lite kreativt sådär, och jag är illa rädd att det inte är att duscha och gå till skolan..

Hugo en vinterdag på Legrånne.

Intressant läsning

Här är en intressant blogg som man kan läsa om man inte har någonting annat att göra eller har det men tycker det är roligare att läsa blogg.

En norrmann som köpte en envägsbiljett till Cuba för att ta reda på hur det är att leva där.

http://emanuelrygg.wordpress.com

Bl.a. kan man läsa om hur USA inte vill ha nånting med Cuba att göra men ”hyr” en liten del för att få utföra tortyr och sådant som är förbjudet i USA. Njuu det er braa..

Skippa parabener!

Läs varför här t.ex. på eco chics blogg.

Här finns en lista med en massa olika grejer man helst inte skulle smeta på sig.

Goooo nature!!